Vi var nere över påsk för att förbereda huset inför flytten. Det är ju nu bara ca två månader innan vi flyttar ner på riktigt! Vi var tvungna att bereda lite plats och ägnade större delen av påsken till att flytta runt möbler. En hel del tid i trädgården blev det också.
Hannas bror har flyttat till hus utanför Färlöv och på hans tomt hittade vi ett parti tegelpannor av samma typ som vi har på taket (enkelkupigt strängpressat). Eftersom vi ska lägga om taket i sommar och antagligen behöver byta en del pannor då så tänkte vi det hade passat perfekt om dessa pannor som han själv inte behöver skulle matchat våra, så jag tog med mig en panna för att jämföra. Jag har lärt mig att de viktiga måtten på en panna är: bredden, längden från botten på klacken på baksidan av pannan till nederkant av pannan, samt profilen (vågigheten) på pannan. I samband med att jag skulle jämföra pannorna tänkte jag att jag skulle lyfta bort en åtta-tio pannor från taket för att se hur konstruktionen är under, och om det går att använda samma läktdimension som nu. Tydligen har äldre tak ibland inte samma läktkonstruktion som den som används nu för tiden, och om man då använder en modern konstruktion så får man ett tak som är lite högre än innan vilket kan påverka utseendet på huset. Min undersökning mynnade ut i följande: Man har inte använt ”riktig” läkt utan har tagit spillbitar från alla möjliga håll. Pappen är helkass och på vissa ställen helt borta, med en hel del mörken takpanel som följd. Tegelpannorna är ett hopplock av flera olika sorter. Allt detta sammantaget kan förklara varför pannorna legat så dåligt hela tiden! Läkten är ett hafsjobb vilket gör att pannorna aldrig kommer kunna ligga riktigt bra, och till råga på allt har man olika dimension och profil på pannorna vilket gör att de aldrig kommer kunna ligga helt bra mot varandra! Vi har sedan tidigare dessutom vetat att en del av plåtjobbet på taket är felaktigt gjort, så man kan konstatera att det är amatörer eller folk som helt enkelt inte bryr sig som gjort jobbet. Allt detta sammantaget leder till att det blir för svårt att göra jobbet själv, så nu är jag inne på att ta in två takläggare och göra jobbet tillsammans med dom. Vi kommer behöva byta en del panel och sortera upp alla pannor så att man åtminstone får samma sort på varje helt takfall. Vi kommer inte kunna återanvända läktavstånden som vi hoppades på utan får räkna ut nya sådana, och samtidigt som man gör allt detta ska vi försöka rädda så mycket som möjligt av pappen eftersom den har ett visst kulturvärde. Glädjande är dock att de flesta av pannorna är stämplade ”Heby tegelbruk” vilket är/var ett av de största i Sverige, så det bör inte vara något problem att hitta reservpannor som faktiskt passar.
Får avsluta med en glädjande nyhet. Om man ska kunna baka bröd i bakugnen kommer man att behöva en brödspade, och jag har letat med ljus och lykta efter en sådan. De som finns nytillverkade är små fjantiga saker i plywood som inte alls skulle fungera, och det verkar inte helt lätt att hitta en begagnad någonstans. Det vore ju onekligen roligt att ha en riktigt gammal brödspade till sin gamla bakugn. Ibland gör man det lite svårt för sig, för i helgen gjorde jag ett fynd på väggen i ett av de andra utrymmena i källaren. Mitt framför näsan satt den gamla eldgaffeln och brödspaden. Två meter långa och otroligt fina! Ni får hålla till godo med en bild.
En kommentar